Ubiqinon eller ubiqinol - spelar det verkligen någon roll?
I dag utförs nästan all Q10-dokumentation med det oxiderade ubiqinon. Detta är den enda form av Q10 som kan dokumentera god absorption inkluderande 25 års säkerhetsdata och en lång rad studier på människa.
Coenzym Q10 har många namn:
Ubiqinon = Ubikinon = Ubiqinone = Ubidecarenon = Myoqinon = Myoquinone = Bio-Qinon = Normalt Q10 = Oxiderat Q10 = Det ursprungliga Q10 = Q = CoQ = QX = 2,3-dimetoxi-5-metyl-6-decaprenyl-1,4-bensokinon (klar, gulaktig färg)
Ubiqinol = Ubikinol = ubiquinol = Uniqinol = Bioaktivt Q10 = Reducerat Q10 = QH = QH2 = CoQH = dihydrokinon = 2,3-dimetoxi-5-metyl-6-poly prenyl-1,4-benzoquinol (på marknaden sedan 2006, mjölkvit färg)
Normalt Q10 kallas ubiqinon. Detta är den enda typ som har funnits som kosttillskott sedan de första Q10-preparaten introducerades i Europa strax efter 1990. Globalt sett har ubiqinon också varit den enda form av Q10, vars effekt har dokumenterats i vetenskapliga studier fram till införandet av den reducerade formen av Q10 (ubiqinol) under 2006, men det finns inte mycket vetenskaplig dokumentation kring ubiqinol.
Med andra ord: Nästan all dokumentation om förebyggande och behandling av Q10-brist har utförts med ubiqinon och detta inkluderar Bio-Qinon Active Q10. Ubiqinol däremot bygger fortfarande bara på teorier, utan några studier som kan jämföras med t. ex. Q-Symbio-studien.
På molekylär nivå är skillnaden mellan ubiqinon (normalt/oxiderat Q10) och ubiqinol (reducerat) inte så stor, men signifikant. Ubiqinol har två extra vätemolekyler och bildar tillsammans med syre en så kallad hydroxylgrupp på "huvudet" av Q10-molekylen, som är en kinonring.
Ubiqinon och ubiqinol är lika biologiskt aktivt.
Som framgår av följande, finns det ingen anledning att tänka på oxiderat Q10 som något dåligt, inaktivt eller mindre effektivt. Båda formerna behövs i kroppen och förändras ständigt från den ena formen till den andra. Å andra sidan har de två formerna av Q10 helt olika roller i kroppen.
För att förenkla: Det behövs det oxiderade ubiqinon för att producera energi i form av ATP, medan det reducerade ubiqinol behövs som en antioxidant.
Detta betyder att reducerat Q10 levererar elektroner medan oxiderat Q10 tar emot elektroner, varför den ena formen inte är bättre än den andra. Även Q10 från vår kost kommer i form av oxiderat Q10. Det Q10 vi producerar i levern är oxiderat Q10, medan 90-95 % av Q10 i blodet är i form av reducerat Q10.
Coenzym Q10 absorberas i tarmen tillsammans med fett. Det transporteras sedan långsamt med lymfkärlen till blodet. Redan under passagen genom tarmväggen förändras oxiderat Q10 till reducerat Q10.
Normalt finns det inga anledningar till att välja en produkt med reducerat Q10 (ubiqinol) eftersom kroppen automatiskt konverterar oxiderat Q10 (ubiqinon) till reducerat Q10 (ubiqinol). I cellernas mitokondrier växlar de två formerna ständigt från den ena till den andra många gånger per sekund - det vill säga från den oxiderade formen till den reducerade formen och tillbaka igen.
En Q10- produkts förmåga att absorberas från tarmen är en av de viktigaste aspekterna. Ubiqinon av god kvalitet har visat sig vara lika bra som ubiqinol. Alltså finns normalt absolut ingen anledning att slösa pengar på att köpa ubiqinol stället för ubiqinon.
Oxiderat ubiqinon omvandlas automatiskt till reducerat ubiqinol direkt när det passerar tarmväggen.
Den amerikanska kardiologen och nutritionisten Dr. Stephen Sinatra är en pionjär inom förebyggande och behandling av hjärtsjukdomar med Q10. I en studie med 12 volontärer har han visat att ubiqinon av god kvalitet är lika bra som ubiqinol, som har marknadsförts som aktiv Q10.
Q10 i form av ubiqinol påstås vara mycket mer absorberbart än ubiqinon eftersom det hävdas att det inte behöver reduceras. Vissa hävdar även att absorptionen av ubiqinol är upp till åtta gånger bättre än ubiqinon, vilket helt saknar grund. Ubiqinol är dock mycket dyrare än ubiqinon, och Dr. Sinatra blev inte övertygad av den begränsade forskningen som skulle bekräfta en bättre biotillgänglighet.
Av denna anledning bestämde han sig för att skapa en egen jämförande studie av de två formerna av Q10. Han rekryterade 12 volontärer i åldern 20+ till 60+ år. Hälften av volontärerna fick 200 mg ubiqinol dagligen och den andra hälften fick 200 mg ubiqinon dagligen i en månad. Följande månad tog ingen av grupperna någon Q10 i en hel månad – en s.k. wash-out period. Den tredje månaden tog de två grupperna igen 200 mg Q10 dagligen, men grupperna bytte roller och den ena gruppen fick nu ubiqinol efter att ha fått ubiqinon den första månaden och vice versa.
Under studien mättade Dr. Sinatra deltagarnas blodnivå av Q10 vid baslinjen och i slutet av varje månad. Han noterade att båda preparaten gav goda resultat i Q10-blodnivåer och han noterade endast mindre skillnader mellan absorptionsnivåerna för de två typerna av Q10.
Faktiskt gick en av försöksdeltagarnas Q10-nivå ner lite med ubiqinol.
Slutsats: På grund av detta finner Dr. Sinatra ingen anledning att byta till ubiqinol.